När man precis förlorat en nära person eller vet att man snart ska göra det så raseras hela ens värld. Men de flesta är väldigt duktiga på att dölja det. Man kanske tror innan att man är stark och kommer klara av det, men det handlar inte om hur stark man är. Man kan vara väldigt stark som person men ändå kan hela ens värld vändas upp och ner. Jag tror att det är viktigt att visa omgivningen hur dåligt man mår just den dagen och våga berätta om någon frågar, inte bara svara att allt är bra som alla människor är programmerade att svara. Men de flesta gör det och omgivningen pustar ut och tror på det man säger. Det är inte lätt att stå bredvid och veta att något hemskt har hänt heller. De flesta vet inte hur de ska reagerar och tyvärr gör många det felet att de håller sig undan istället eftersom de vill ge personen lite "space". Men var inte rädd! Det enda felet du faktiskt kan göra är att hålla dig undan. Att säga fel saker har personen antagligen förståelse för och det är bättre att säga rakt ut att du inte vet vad du ska säga men att du finns där om personen behöver prata.

Kanske dags att göra frukost. Gillar inte frukost så jag måste vänta länge innan jag kan äta det. Idag blev det alltså vid 13.00 Om en timme ska vi få lyssna på dig. Mysigt! Har verkligen längtat. Men snart så.

Ca. 40 cm...! Det är långt det.

Idag kanske vi ska till simhallen. Älskar det stället. Ett tag kändes det lite som mitt andra hem eftersom jag var där så mycket. Men det var ett tag sedan... Ibland saknar man fridykningen och undervattensrugbyn en del. Det var ju rätt kul när man kunde hålla andan väldigt länge. Nu kan jag väl hålla andan 10 sekunder ungefär. Så illa är det nog inte. Som tur är så är det länge sedan jag hade en av mina dykdrömmar. För ett år sedan ungefär vaknade jag mitt i natten och kände att något var fel. Riktigt fel. Det tog några sekunder innan jag tänkte "jag kanske behöver luft?", jag provade att andas och det var det som var felet. Jag drömde att jag dök och låg då alltså och höll andan. Jag har drömt dykdrömmar efter det men då har jag börjat andas direkt när jag vaknat i alla fall. Det var lite läskigt att reflexen inte kom igång utav sig själv när jag vaknade den där gången.

Jag tror att många med mig är duktiga på detta med övertolkning. En sak händer och genast ska man tolka varför istället för att ta reda på det. Man blir osäker på sig själv helt enkelt och det är lättare att själv tolka ut varför saker och ting händer eller inte händer. Till exempel om en vän skulle höra av sig och inte gör det är den personen arg eller har slutat bry sig, fast det kanske visar sig att personen trodde att det var du som skulle höra av dig. Ni förstår vad jag menar. Det bästa vore ju att faktiskt våga kommunicera med alla runt omkring om allt för att sluta tro en massa negativa saker. Negativa tankar finns det nog gott om där ute. Prova att fråga nästa gång så ska ni se att det inte alls är som ni trodde. Lätt att säga, jag vet :)

Nu ska jag strax bege mig till träningslokalen som seriöst ligger på andra sidan gatan. Nu kan man ju inte ens skylla på att det var för långt att gå så jag struntade i det. Det är bara att ta sig dit. Avskyr såna här tillfällen när man själv ska gå till ett ställe som man inte riktigt är säker på om man vill och man inte känner en enda. Fast jag har ju i alla fall träffat en del av dem innan, fast det räknas inte. Ja, det här blir spännande.

Kom precis hem från mitt lilla "projekt". Snart så är jag nog klar hoppas jag. Ser i alla fall slutet nu så det känns bra. Har fortfarande ont i foten. Förstår inte riktigt hur man lyckas stuka en fot utan att veta om det. Men tydligen är det vanligt. Vet en hel del som lyckats med detta. Men det blir nog snart bra igen. Snart ska jag dra med Anton och spela biljard. Fick smak på det igår. Ikväll har Anton bestämt att jag ska börja på yoga. Jag är riktigt skeptisk måsta jag säga. Har ju prövat innan och det var inte direkt något jag fastnade för. Men den här "specialyogan" ska vara bra för rygg och stress. Bara vi inte ska stå så mycket på en fot. Det kommer inte gå så bra i så fall. Men vi får se om det är något för mig. Är glad att jag har en man som verkligen bryr sig om mig i alla fall.

Verkar som att det blir en till sömnlös natt. Härligt. Bra tips är välkomna.

Idag spelade jag biljard för första gången i mitt liv. Det var faktiskt riktigt roligt. Jag vann konstigt nog båda gångerna. Filmen "Bröllopsfotografen" var sevärd. Satt en kille bredvid mig som spillde loka över hela sig, satt och flåsade, stönade och stampade hårt med fötterna i golvet så att min stol skakade och hela salongen hörde honom. Ganska intressant att se faktiskt. På andra sidan satt min underbara Anton i alla fall och var tyst. Funderar på att dra med Anton och spela biljard imorgon också om vi hinner innan han börjar jobba.